Personlig skyddsutrustning i arbetet – vem skaffar, betalar och ansvarar?

Undanröj först faran, använd sedan skydd

Enligt 8 § i arbetarskyddslagen ska riskfaktorer undanröjas eller ersättas med mindre farliga alternativ. Gemensamma skyddsåtgärder ska genomföras före individuella. Personlig skyddsutrustning behövs när riskerna inte kan hanteras tillräckligt med till exempel maskinskydd, punktutsug eller ändrade arbetssätt.

Då ska arbetsgivaren enligt 15 § skaffa och ställa lämplig personlig skyddsutrustning som uppfyller kraven till arbetstagarens förfogande.

Vem betalar skyddsutrustningen?

Enligt arbetarskyddsförvaltningen står arbetsgivaren för kostnaderna när skyddsutrustning behövs enligt riskbedömningen eller bestämmelserna. Endast CE-märkta produkter får användas som skyddsutrustning.

Vad kräver förordning 427/2021?

Närmare bestämmelser finns i statsrådets förordning om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (427/2021). Den trädde i kraft den 1 augusti 2021 och ersatte det tidigare statsrådsbeslutet (1407/1993). Arbetsgivaren ska bland annat:

• i regel ge skyddsutrustningen för personligt bruk (3 §)
• se till att endast skyddsutrustning som uppfyller kraven används i arbetet (4 §)
• bedöma riskerna och välja utrustning som skyddar mot riskerna i det aktuella arbetet (5 §)
• fastställa när och hur skyddsutrustningen ska användas (6 §)
• ordna service och underhåll av skyddsutrustningen (7 §)
• ge arbetstagarna undervisning och handledning i korrekt och säker användning (8 §).

Arbetstagarens skyldigheter

Enligt 20 § i arbetarskyddslagen ska arbetstagaren omsorgsfullt och enligt anvisningarna använda och sköta den personliga skyddsutrustning som tillhandahållits. Klädseln får inte medföra olycksrisk. Fel i skyddsutrustningen ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen (19 §).

CE-märkning och tillsyn

Utformning, tillverkning och utsläppande på marknaden av personlig skyddsutrustning regleras i EU-förordning 2016/425. Med CE-märkningen visar tillverkaren att utrustningen uppfyller förordningens krav. Arbetarskyddsmyndigheten ansvarar för marknadskontroll av utrustning för yrkesbruk och Säkerhets- och kemikalieverket Tukes för utrustning för konsumentbruk.

Vanliga typer av skyddsutrustning

• huvudskydd, till exempel skyddshjälmar
• ögon- och ansiktsskydd
• hörselskydd
• andningsskydd
• skyddshandskar och skyddsskor
• fallskydd, till exempel säkerhetsselar
• varselkläder.